Första första maj

Idag var vi ute och demonstrerade. August och Julian låg i vagnen och sov såklart igenom hela spektaklet, trots alla slagord som skreks. Och det var nära att vi missade allt, för vi trodde av någon anledning att det skulle börja en timme senare än det gjorde. Tur att vi bara bor ett stenkast från stan!

Så nu har 1:a maj-traditionen börjat för pojkarna. Jag tror att jag själv demonstrerat varje år sedan jag föddes, så vi får väl se om det blir likadant för dem.